Mellan Hjällbo och Angered växer det en djungel! Nej, vi skojar bara, det gör det så klart inte. Men om du åker hit får du vandra i något som verkligen liknar en regnskog.
Längs Lärjeån, som den här vandringen går, är grönskan tät och överallt växer mängder av träd som slingrar sina rötter över lerbankarna. Ån slingrar sig fram med brunt vatten, gamla nedfallna mossiga trädstammar ligger rakt över den och i vattnet sticker grenar upp. Det är coolt, spännande och väldigt vackert. Om du har tur får du se en bäver, men då måste du verkligen ha tur. De är extremt skygga och försvinner vid minsta ljud. Men försök!
Så hur kunde det bli så Hjällbo och Angered fick en djungelaktig natur? Jo, så här ligger det till: För flera tusen år sedan var Lärjeån och dalen som den rinner genom en havsvik. När havet sjönk lämnade det kvar enorma mängder lera. Under lång tid har Lärjeån sedan runnit genom dalen och grävt sig djupare och djupare ner genom leran. Därför ser Lärjeån ut som en djup ravin.
Idag är området ett av de djur- och växtrikaste kring Göteborg. Här finns många ovanliga insekter, träd, fåglar, fiskar, bävrar och musslor.
Tips:
Det går jättebra att cykla längs stigen, eller gå med barnvagn. På några ställen är det trappor, och den sista biten är längs spångar. För att undvika spångarna viker du inte av mot ”Lärjeåns trädgårdar” utan går rakt fram och tar sedan vänster på stora vägen.
Johan
Istället för att vika av mot Storåsfallet så kan man fortsätta 7-800m längs med Lärjeån tills man kommer till en fin myggfri äng med fikabord (och utan trafikljud…) 🙂
detvildagoteborg
Ah, bra tips! Tackar vi och alla andra för 🙂
Svårt att gå? Här är fem roliga äventyr för dig – Det Vilda Göteborg
[…] sig låst bara för att man inte kan gå så långt. En jättefin och lättgången promenad är Lärjeån Många fler tips hittar du i en bra bok som heter Göteborgarnas Promenadguide. Där finns tips på […]
Lärjeleden – Vovven Vanna
[…] man vill gå en underbar promenad ska man gå Lärjeleden. Man ska kanske inte göra det när det är 27 grader varmt och under de värsta cancertimmarna […]